Alexander var med i en intervju med tidningen ELLE Magazine. Han pratade lite om True Blood och hur det är att vara naken så mycket i TV. Han berättar även hur han var när han var liten och skulle börja ta hem tjejer till sitt hus och hur det var för honom.

ELLE: Vem var din barndoms förälskelse?
Alexander Skarsgård: Jag såg Tootsie med Jessica Lange när jag var åtta eller nio år. jag kommer ihåg att jag kände någonting i magen. Jag visste inte vad det var men jag ville se den filmen om och om igen.

ELLE: Jag läste att du var väldigt osäker som barn. Det är svårt att tro. 
AS:  Jag var väldigt osäker, speciellt när det kom till tjejer. När jag var nio år så fanns det en tjej i min klass som hette Elin som jag var kär i. Jag visste inte hur jag skule visadet för henne. I Sverige när i alla fall jag var barn så skrev barnen lappar där det stod "Vill du bli min flickvän?" och sedan hade man olika rutor med Ja, Nej och Kanske.

ELLE: Så du skrev en sån lapp till henne?
AS: Jag skulle aldrig skriva en lapp till henne! Det skulle kräva mod. Men en dag efter skolan så hittade jag en lapp i min ficka från henne där det stod "Vill du bli min pojkvän?" Jag var så glad att jag inte kunde sova på hela natten. Nästa morgon så började min kompis att skratta och jag förstod att han hade skrivit lappen.Och detförstörde lite mitt självförtroende med tjejer.

ELLE: Du växte upp med din pappas vänner runt omkring dig hela tiden. Jag kan tänka mig att du lärde dig ganska mycket om kvinnor då.
AS:  Jag växte upp och blev uppfostrad av en massa människor inom filmindustrin. Det var ganska vilt ibland. Olaglig substans flöt omkring. Människor var fulla. Jag var född i det sena 70-talet, det var så mycket kärlek då.

ELLE: Jag föreställer min att typ 30 kvinnor erbjöd sig att ta din oskuld...
AS: Nej, nej det var inte alls så. Problemet var när jag var lite äldre, när jag var 12, 13, 14 och började ta hem tjejer efter skolan. Pappa gick alltid omkring naken med ett glas rödvin i handen. 

ELLE: Vänta, va?
AS: Det var alltid så. Han brydde sig inte om det var människor som han inte kände i huset. Mina vänenr brydde sig inte, de hade sett honom naken miljoner gånger. Men det blev lite obehaglig stämning när man tog med sig en tjej hem och pappa kom fram naken med ett glas rött vin i handen och försökte ge henne en kram. 

ELLE: Det kan jag tänka mig. Det är mycket naket på True Blood. Har du alltid varit bekväm med att vara naken?
AS: Kulturellt så är det lite annorlunda. Det är en sån himla tabu här med nakna människor. I vissa människors ögon är nakenhet så mycket farligare än våld. Jag förstår aldrig det där. Om ett barn ser en bröstvårta på TV, hur kan det då vara farligare än att se någon slå av huvudet på någon annan med ett baseball trä? 

 

KÄLLA

/Kristina

För er som inte har sett säsong 5 så tycker jag inte att ni ska läsa intervjun!

 

Q=Question

 

Q: Dina karaktärer har en tendes att dö i serier
A: Jag vet. Jag hoppas att det inte händer snart med den här killen (i hans nya serie golden boy)för jag har så kul med han. Förhppningsvis så håller andra med mig. Maila in "döda honom inte, döda honom inte" så att jag får vara kvar. man vet liksom aldrig. Jag vet att karaktärer måste lämna ibland.

Q: Jesus var en så bra karaktär för dig att spela. Du har aldrig haft svårt att spela gaykaraktärern.
A: Jag växte upp väldigt öppen, min familj var öppen. Det är konstigt för att ha växt upp i en liten stad i väst Texas.Icke dömande. De brydde sig liksom aldrig om sånt så det var aldrig något problem för mig, den största utmaningen för mig var min tanke om intimiteten. Det är med en kvinna och enkelt men det är svårt att få den samma känslan när den man kysser har skäggstubb. Hur får jag det att bli så riktigt att publiken tror på det? Det var det svåra i det hela. Eftersom det måste se verkligt ut och inte påhittat. Det är samma sak nu, jag spelar en polis och då vill man övertyga b.la. poliserna som är i publiken att tro på det eftersom de är våra största kritiker. Det är samma sak med Jesus, om han är gay så vill man att gay personer ska tycka att det ser verkligt ut. 

Vet du vad som hjälpte? Den genuina relationen och vänskapen mellan Nelsan och mig. Det är lätt att älska honom. Han är en bra man och han är en pappa och han är så olik Lafayette. Han är så blyg och mystisk och det var lätt att göra det med honom.

Q: Nu när du ahr varit utanför True Blood världen, vad är din syn på serien? Känns den lika galen från en tittares plats?

A: Den andliga delen var verkligen en utmaning. Det var intressant att göra research i den världen och du blir förvånad över hur mycket det finns online om förtrollningar och seanser och sånt som de gör. Det var intressant och utmanande att undersöka de sakerna. 

Projektet i sig var helt fantastiskt och det är det fortfarande. Det var nog en av de mest hjälpande jobb i min karriär. Att göra den rollen ökade verkligen publikens stöd. Fansen är verkligen där för dig för att de älskar dig. Ingen är där för att de vill något ont och jag känner verkligen riktigt lojalitet från fansen genom den serien. Jag skulle lätt gå tillbaka om de frågade mig idag."Hey, would you come back?’ Abso-f***ing-lutely I’ll come back".

Q: Känner du att det fanns mer historia att berätta med Jesus/Lafayette relationen?

A: Jag känner att det kunde ha varit mer men jag tror att jag gick ifrån serien perfekt för jag gick och lämnade alla att vilja ha mer. Det är bra att gå innan publiken är redo att du ska gå så det var väldigt smart att tima det så och jag hade lite med att göra med hur det slutade för dem.

Jag pratade med en av skrivarna och jag visste att jag skulle dö. Så jag sa "vad tror du om iden att den personen som älskar honom mest måste döda honom?" De tyckte att det var en bra ide och skapade det som de skapade. Det är en av de bra sakerna med att dö, att jag blir ihågkommen. 

Q: Vad måste en roll ha för att du ska skriva på den och bli uppspelt av den? Den där extra saken som rollen måste ha, det som får dig att känna "den här måste jag göra." 

A: Den måste vara smart och det måste ha olika lager. Jag måste ha möjlighet att se på den och se vad en annan skådespelare skulle ha gjort med den, och kunna ge den något annorlunda från det. För många roller kan man se hur en skådspelare skulle göra den och jag vill kunna se det för att sedan ändra den till att bli annorlunda från det. Det är det som gör att jag vill ha en roll.

KÄLLA

/Kristina